onsdag 30 november 2016

Flyttdags igen.


Vakna av att telefonen ringde vid 9.45. En vovve som behövde min hjälp omedelbart. Var bara att stiga ur sängen o få på sig lite kläder. 

Vid 11.30 hade vi ett möte inplanerat så ja skulle ju ändå upp,,,typ.

Gubben o ja drack kaffe o ja tror allt att vi båda var lite pirriga inför mötet.

För såhär är det, 
Den 1 Januari flyttar vi till Näsby gård i Ekeby. Vi har fått en lägenhet i ett tvåfamiljshus mitt ute på landen. O lite på sidan av självaste gården. Så perfekt.
Min största önskan när vi satte ut annonsen var just att ja skulle få bo kvar i framförallt i Kumla kommun o gärna i Ekeby församling. 
O precis så blev det.

Kontraktet är skrivet o redan nästa vecka skall vi få tillgång till huset för att få in lite saker o måla lite där vi inte vill ha 70-tals tapeterna kvar.



Det finns nog inte många saker som är från denna sida av sekelskiftet. Men vad gör det. Vi kommer att få nya vitvaror o ljusare väggar. O det är planerat nya golv med. 


O mitt i detta skall även Prinsessan flytta. Hon har bytt bort sin trea mot en etta. O den flytten startar nog redan i helgen. 
Gläds verkligen åt hennes flytt med. Det kommer bli lite mer bara hennes lägenhet.

Detta med att flytta flera samtidigt är ju en vana för oss tydligen. Så har det vart de två flyttar vi haft senast. Men vi löser det med. 
Jul får vi fira någon annan gång helt enkelt.

Morgondagen, ja då skall ja packa för detta års sista tripp till husmusen. Dit lär vi inte ha tid att åka  förrns framåt februari igen.
Morgondagen består av ett besök med. Ett besök som består av stickor, virknål o garn.
Ni fattar ju att ja längtar. 


Mot ljuset o foton



Ser ni ljuset där i mitten av bilden??? 
Så känner ja just nu. Ljuset känns åtkomligt o efterlängtat. 
Livet lättar på lite. Det vänder sina vindar åt det hållet vi har våra näsor. 
O efter dagens alla glädjande besked hoppas ja att alla slår in. 
Ja kan inte ropa HEJ förrns på torsdag.
Varför tog ja ingen lott idag???



Efter relaxen med Slappartanten så följde ja med Prinsessan hem. Hon väntade besök o ville att ja skulle vara med på det mötet. O ja som verkligen älskar möten sa ju självklart JA med hurrarop.

Väl hemma fortsatte tvättandet. Ja tror att varenda sak som går att tvätta har hamnat i tvättstugan. Berget tar banne mig inte slut. 
Ja tvättar än o lär fortsätta i morn med.

Vi käka lasagne o planera julen.
Prinsessan hjälpte mig att bädda rent o sedan drog hon hem.

Ja satte mig o kolla på Hela Sverige bakar. O precis då, när de på tv skulle starta sina tårtbak, kommer Lillkillen in o kollar över axeln på mig.
Så frågar han hur vår bröllopstårta såg ut.
Ja gick o hämta korten från bröllopet o där fastna vi i flera timmar Lillkillen o ja.

Jösses va bilder, o va roligt att kolla på.
En del var ja bara tvungen att ta kort på o spara.








Imorn, ja då blir det spännande möten o en hel del planerande.
Plus tvättstugan då.

tisdag 29 november 2016

Måndag = Sprutdag


O så kom dagen ja verkligen inte ville skulle m´komma...någonsin.
Börja med sprutor är något ja verkligen bävat för. Bara tanken att ta en spruta har vart jobbig o nu ta på sig själv! Näe...fy.
Ja gjorde allt i min makt i morse för att dröja med skiten. Läste bruksanvisningen 3 gånger, kolla bipacksedeln, kolla in självaste sprutan o ja allt som gick för att förhala.
Gubben blev knäpp på mig o tog tag i sprutan, drog upp tröjan på mig o körde in den i magen. PANG bara. 
Skit.
 Det gjorde t.o.m ondare än vad ja trodde. O detta skall göras varje vecka. Pju....
Ja får hoppas att detta fungerar i alla fall. 
För nästa steg är spruta DAGLIGEN.




När Gubben åkt till jobben kom Prinsessan o vi starta tvättdagen. Förstår faktiskt inte vart all tvätt kommer ifrån. Jösses va kläder, filtar, hundkuddar o annat skit som hamnar i tvättkorgen, vi har.
Mellan alla tvättar satte vi oss o måla. Det var evigheter sedan o riktigt kul att sitta med Prinsessan o mysa. Prata lite o bara måla. 


Mitt i allt fick ja ett efterlängtat telefonsamtal som kan leda till trevligheter. Ivrig som en liten 5 åring ringde ja Gubben o meddela. Han blev nog lika exalterad som ja.
Spännande tider kan väntas.

De sista timmarna på dygnet spendera ja med att kolla dagens tv-program o sticka lite.
Först fick ja ta reda på en havererad raggsocka. Bönan älskar stickorna o ligger arbetet framme så tar hon helt enkelt o drar bort stickorna. Dessa gömmer hon sedan i soffan, mellan alla kuddar. 
Så först fick ja leta stickor o sedan maskor. 
Denna Böna kan göra hyss hon.

Imorn är det dax för relaxen. 
O tvätta klart. 
Fast i omvänd ordning.

måndag 28 november 2016

Inget blev som vi planerat...men vad gör det???


Precis som ja befarade så skedde det inte ett endaste dugg utav det vi planerade igår.

Vaknade med värk på alla möjliga de ställen. O ja tror faktiskt att det beror på det vi pyssla med utomhus igår OCH att ja sov hela natten utan att kliva upp o röra på mig. 
Det händer väldigt sällan att ja sover hela nätter. Men gör ja det så brukar ja få jätteont dan efter. Precis som om kroppen stelnar till o vägrar bli mjuk...hur nu det kan gå till när ja är så rund som ja är. :D


Vi har helt enkelt bara varit idag. Ja o Lillkillen.
Prinsessan o hennes Fru kom på besök en halvtimme o några minuter efter att de åkt dök Gubben upp.

Han hade haft det bra. Hade fått hela husmussängen för sig själv plus att han sj hade fått bestämt hur varmt det skulle va. 
Ja, ja får väll unna honom det då. Men när ja är med så blir det mina temperaturbestämmelser.

I morgon är det tvättstugan som gäller. Behövligt kan ja säga. 
O kanske att den där dörrkransen blir gjord. 
O så är det första dagen med spruta oxå. Fy, ja vill verkligen inte det här. 
Önskar mig MINUS Diabetes i julklapp, så ni vet. 

söndag 27 november 2016

Julat till det lite o Lillkillens mat.


Gubben åkte sådär gristidigt då ja inte ens klarar av att hålla ögonen öppna. 
Sj sov ja flera timmar till innan ja behaga att kliva ur sängen. 

När Lillkillen o ja fått i oss lite frukost gick vi ut o greja lite julfint på framsidan. Lite tallris o ljusslingor fick det allt bli. T.o.m Lillkillen tyckte det var både roligt o skönt att vara ute. Han hjälpte till otroligt mycket. Sådär så man nästan trodde han fått någon sjuka eller nått.

Efter ett par timmars arbete ute gick vi in o fortsatte. Lillkillen älskar julskinka o ja hade lovat honom att griljera en så vi skulle få smaska på i helgen. Men det föll sig så att Lillkillen sj gjorde det. Han har börjat lägga sig i all matlagning här hemma nu för tiden. Kommer jätteofta o frågar om han kan få hjälpa till. O hjälp med maten är ja jätte tacksam för att få.

Efter att vi diskuterat VARFÖR det blivit så kröp det fram att när han hade bott i Storkillens lägenhet i hela 8 veckor så hade det blivit lite trist med färdiga rätter o nudlar. Han kände nu att han allt ville lära sig så han kunde få i sig lite annat nästa gång har flyttar hemifrån för några veckor. För längre än så tänker han inte skiljas från mig ....förns han är 30 typ.



Matlagningen fortsatte. Lillkillen fick för sig att laga dagens middag med. Öring med kall citron o dillsås med kokt potatis. 
Själv satt ja vid bordet o kolla på. Sticka lite o svara på frågorna han kom med. 



Huorna satt hela tiden startklara för smakprovning....men inget dök upp. Inte förns vi hade ätit klart.


Så otroligt gott det är med fisk. Varför äter vi inte det oftare???? Ja vet ju svaret; Gubben o Prinsessan avskyr allt som lever i vattnet. O det betyder att ja få får laga två olika rätter om ja skall laga fisk till Lillkillen o mig. 
Men ja ska nog propsa på att äter de inte det som står på bordet får de laga egen mat. Kan kanske fungera......eller inte. 


Efter maten bad vi Gullvippa med Föräldrar komma in o käka skinkmacka. Pappa Gullvippa var inte hemma så Mamma Anna o Gullvippan kom, Hon o Lillkillen gjorde varsin apelsin med nejlikor i. De luktar ju så otroligt mycket jul av sådana. Ett måste här hemma när julen nalkas. 
Sen käka vi skinkmackor för brinnande livet. 

Gullvippan var bra kramig o ja fick en hel hop med kramar. O vi skicka filmsnuttar till Gubben som missa hela skinkmackekalaset o lokafikan.
Denna lilla söta Gullvippa gör oss helt knäsvaga. Hon verkligen gillar oss. Det visar hon med hela sig. Kramas o vill sitta i knä. O hon kommer med bok o vill att man skall läsa. Hon kan vara här inne i flera timmar utan att få hemlängtan. 
Vi är så tacksamma att vi får ta del av hennes uppväxt. 
TACK mamma Anna o Pappa Gullvippa.
Just ni två har skapat en riktigt fin solstråle.


Kvällen har ja spenderat i mitt hörn av vardagsrummet. Suttit med Huor i knät o stickat. Glott på tv o käkat sockerfritt godis, som ledde till ett antal toabesök. Att man aldrig lär sig liksom. Men är man godissugen o diabetiker så har man inget val ändå.


Lillkillen o ja fick även in lite tall med ljus i. Det luktar så gott när lite barr kommer in i huset. 
Just detta har vi nog inte gjort på ca 6 år. Typ när vi bodde på gården. Ja såg på Lillkillen att han verkligen mös när han fixa iordning det hela. 
Han är nog det som är mest traditionsbunden. 


Nu ska ja ta alla vovvar o hoppa i säng. Ska bli intressant att se vart de ligger inatt. Hela Gubbens säng är ju ledig o de borde ju passa på att lägga sig i den o inte under mitt täcke.
Men ja känner dessa byrackor för väl, ja kommer ha 3 små fisar under täcket o en stövare på fötterna. Slår ju aldrig fel. 
Men ja får väll se det från ljusa sidan, ja fryser inte ivf.

Morgondagen, då är planen att åka på julmarknad, koka knäck o göra dörrkransar.
Ska bli spännande o se om något av det blir gjort.
Tvivlar faktiskt. 

Godnatt. 

fredag 25 november 2016

Glädje-sorg-ilska


Den här dagen har verkligen pendlat mellan alla olika känslor. 

Jätteglad, för att ja o en vän åkte till Relaxen redan kl 10.00. Satt där o njöt, mös o prata mycket förtroligt o ingående en lång stund.

Väl hemma så blev beslutet att avliva vår finaste MammaKatt bestämt. Finaste Saffran kom hem med en bruten tass o vett var förbi medan ja relaxa o bedömde att kisse enbart skulle få lida hur vi än gjorde. 
Nu springer hon runt i Fluffbollshimlen o jagar stora råttor. Detta är nog den näst bästa kisse vi någonsin haft. Den bästa var Goliat o han var röd han med. 

MammaKatt blev 5 år o mamma till en hel hop Fluffbollar. Hon va absolut den bästa MammaKatt som går att ha. Hon jaga otroligt mycket råttor o hon var aldrig ivägen eller gjorde utanför lådan. Hon kela gärna o spann som en hel egen liten maskin. 
Hon kommer vara extremt saknad här hemma.
Älskade Kisse.





Eftersom min medicin inte fungera fick ja idag ta ut sprutor. 
Det var då ilskan kom. De tabletter som ej fungera kostade mig ca 2000:- o eftersom ja precis fick börja med ny period i högkostnadsskyddet så fick ja betala var enda krona. Idag när ja skulle ta ut sprutorna visa det sig att de tabletterna INTE ingick i högkostnad så nu fick ja betala 1200:- för sprutorna med. Ja har alltså på 2 veckor köpt medicin för över 3500:- o ja har banne mig inte bett om en endaste sjukdom. 
Där rök alla julklappspengar liksom. 
Ja som var så himla glad att ja kunnat fått ihop till barnens julklappar innan ens December infunnit sig. 
SKIT

Så från glädje till sorg o vidare till ilska. Allt mellan 10.00-17.00
JIPPI

O imorgon tänker min Gubbe lämna mig....för att åka o fiska med sin bror i två dygn. 
Det gillas inte heller.
Vill ha honom hemma just nu. Känner att allt blev lite för mycket idag så min energi landa på minus. 
Men, men...ja får äran att ha Lillkillens sällskap helt ensam o det är inte fy skam det heller. Vi brukar ha det ganska lugnt o trevligt. Vi pratar mycket o äter alltid fisk när vi är själva. O så får det bli i helgen med. 

torsdag 24 november 2016

Min ROSA tand o ja.


Klockan stod på 6.30 i morse för att hinna till tandläkaren kl 7.10. En aningen trött Husan klev in genom portarna på Folktandvården i Kumla.
Från rummet där ja brukar vara ser ja de vinka in mig direkt. 
"Äntligen är du här" säger de. 
Ja vet ju vad de menar, o ja är minst lika ivrig ja.

Ja har ju fått en stift tand. Mina tänder har ju sprickigt en efter en o ja har idag 6 tandförluster. Mycket beror på mediciner ja ätit.
O eftersom ja tycker att livet blir lite enklare med rosa så beställde ja en rosa tand.
Min tandläkare sa först att det går ju inte, men varför kan man ha guldtänder då????
Hon lova att kolla upp det hela o fungera det så skulle ja få en rosa tand. 

Hon hade fått legat i ordentligt för att få igenom det. Dit hon ringde o beställde tanden hade skrattat åt henne. 
Ja denna tand blev otroligt uppmärksammad. Aldrig att de hade satt in en tand med färg.
O när ja gick därifrån så fick ja stanna flera gånger för att visa upp min fina tand.





Den sitter ju så långt in så det är ingen som ser den om de inte vet om den vill säga. O ja känner lite så att ska ja få en tand som är lika vit som mina tänder är nu så lär den inte smälta in lika fint om 10 år då mina egna tänder blivit ännu gulare. Så då kan man ju lika gärna sätta in en helt annan färg.

Lite roligt måste man ju ha liksom. :)
Efter det tandläkarbesöket åkte ja raka vägen hem o sov. Helt slut.

Kl 12.30 vakna vi. Ja o min rosa tand plus Gubben. 

När Gubben åkte så uträtta ja några samtal. O det ringde även ett som var mindre kul. 
Min nya medicin för diabetesen har inte gett den effekten som önskas så ja har fått sprutor ist.
Får ta ut dem imorgon o sedan skall ja ta en i veckan. O i mellandagarna skall det kollas upp o fungerar inte det heller så är det insulinsprutor som gäller. 
Skit, är det minsta ja känner. Fy för att behöva ta sprutor på sig sj. Ja kommer få be Gubben göra det först, så får ja ta över när det känns ok.

Kvällen spendera ja i mitt hörn av vardagsrummet med alla tre hundar i knät o stickandes på nya raggsockor. Ja, ja vet, ja skulle ju göra klart Ufot, Lillkillens halsduk. Men den är ju så in i bängen tråkig o ja tyckte ja var värld att starta upp något annat. O just ett par "Av längtan till Gotland" sockor har ja beställda så det är ju lika bra att få det gjort



Nu är det sena kvällen o ja skall göra mackor till Gubben som han skall ha med ut i skogen imorn. O sedan är det läggdags. 

Imorn skall ja besöka relaxen igen. 

Gårdagen

Ja bara gick o la mig igår. Planera inför dagen in i minsta detalj o sedan somna ja,
Så ja får väll skriva lite om gårdagen nu då.

Prinsessan kom o hjälpte mig lite med fönstren. Hon putsa o fick upp gardiner o ja pynta o sprang runt o gjorde 4 saker samtidigt....typ.

Kl 13.30 sluta vi o Prinsessan körde mig till Relaxen. Ja o Slappartanten hade bestämt att slöa lite även fast det inte va tisdag. 

Där satt vi ända till kl var 18. O som vanligt var vi själva nästan hela tiden. 
Vi har nu fått hört att priserna skall sänkas så fler skall ha råd att åka dit. Årskortet skall kosta 4500:- iom årsskiftet mot 6000:- som ja betala. Det betyder att våra ensamma dagar på relaxen är ett minne blott. 

Prinsessan hämta mig i vi åkte hem till henne. Lillkillen skulle hämtas kl 21.00. Han var på en föreläsning i kyrkan o den skulle sluta ganska sent.
Så ja fick vackert sitta hos Prinsessan o vänta. 
O ingen stickning hade ja med mig. Riktigt illa. 
Tre timmar med att göra precis ingenting. Det var riktigt krävande det.

Huorna gjorde mig sällskap i soffan. Prinsessan höll på med personligt brev o duscha o kolla tv o allt annat samtidigt. 


Kl 21.00 hämta vi Lillkillen, drog förbi Maxi o sedan raka vägen hem. 
Lillkillen har i flera dagar vart otroligt trött, så han har lagt sig redan vid  ca 21.30, o så även igår. Ja tror ju han ligger vaken ett tag, men detta är inte vanligt. Ja vill tro att skolan är ganska krävande just nu o terminen är i slutfas. Mycket prov o även lite press då det är dessa betyg de skall söka gymnasiet på. Han är nog helt enkelt skoltrött på någe vis.

När väl Gubben kom hem så käka vi lite o somna som stockar, med vetskap att klockan skulle ringa gristidigt pga tandläkarbesök.

Men det får ni läsa om ikväll.

onsdag 23 november 2016

Mina kompisar

Det är verkligen tur att ja har dessa två Huor. De verkligen förgyller mina dagar här. Alltid är det något knas med dem. O Bönan är nog värst. Hon är så himla rolig. Gör hon hyss (vilket händer dagligen) o man skäller på henne så blir hon så liten så. Hon verkligen visar att hon skäms. Gnyr lite o kisar med ögonen. 
Hon har alla möjliga o omöjliga sovställningar. 
O hon är en fenomenal ögonkännare. 
Lite fröken Böna.




När klockan är 14.00 o Gubben drar till jobbet blir det lite tyst här hemma. Det är ja, vovvarna o kissekatterna. 
Så det blir automatiskt att ja går o pratar med dem. Pärtan är den som förstår mig mest. Hon o ja kan prata länge. 
Min finaste lilla Pärta.

Dagen har mestadels bestått av stickning. Alla dessa ufon, ni vet. För varje ufo som blir klart, lättas axlarna lite mer o mer. 
Ja ska verkligen bara ha typ 3 arbeten i farten samtidigt. Inte fler. O inte ska ja ta beställningar heller, det stressar mig något enormt. O så tappar ja sticklusten direkt. 
Nä, ja måste verkligen få en struktur på allt stickande. O på alla garner. Alla vackra garner som bara ligger där o ska bli klappade. O de som är så vackra i sina färger. Eller de som har en sådan lyster så man blir bländad. Alla garner går inte att arbeta med, en del är enbart till för att titta på.
Ja samlar nog på garner tror ja, 
O på diagnoser tydligen.



måndag 21 november 2016

Ufon o julplaner.

Vi måste verkligen skärpa till oss när det gäller att kliva ur sängen på FÖRMIDDAGAR. Kl 10.45 är INTE ok. 
Förr klev vi upp vid 9.00 o startade dagen med kaffe i sängen. Kl 10.00 var vi påklädda o startklara för dagens uppgifter.
Idag hinner vi knappt med att få i oss mat innan Gubben åker till jobbet vid 14.00. O ändå har vi inte gjort ett endaste viktigt ting. 
SKANDAL rent ut sagt.

Man kan ju oxå se det som om att vi behöver denna vila. Ladda upp batterierna igen efter allt som hänt, o tanka energi för kommande prövningar. 
Ja vill nog se det så.
För nya prövningar kommer alltid.

När Gubben åkte satte ja mig i mitt hörn o börja jakten på att minska mina UFON. (Handarbeten som man lägger ifrån sig för att de kanske är tråkiga, halvklara sockor o nästan klara mössor. Ja allt som ligger o inte i klart i min garnvärld)
Ja har kommit en bra bit påväg. Har nog avslutat 5-6 st bara på några dagar här.
Idag blev ett par sockor klara.
O som vanligt är Pärtan med på ett hörn.


Nu närmar sig julen med stormsteg. Förr var ja helt galen att pynta. Överallt skulle det bytas gardiner o pyntas. Ja bakade, laga mat o fixa nästan hela December. 
Så höll ja på ända tills ja börja må dåligt för ca 15 år sedan. Då börja ja känna en stress inför julen. Allt ja ville göra för att barnen skulle få så julit som möjligt. Men orken o kraften fanns inte kvar. Ja fick ta bort en massa "måste" saker. 
Idag byter ja gardiner i köket. Sätter upp stakar o stjärnor i fönstren o pyntar med lite tomtar. O kvällen före jul klär vi granen. 
Bakar gör ja inte längre. När det gäller maten så får alla önska sig tre saker på julbordet o så får det duga. Julgodis, det kan ja ff göra lite. Men det är allt.
Ja har starka funderingar på att starta redan nu i veckan så ja slipper göra allt på lördag.

Ja verkligen längtar till juldan, det är årets bästa dag enligt mig. Man äter rester, barnen har fullt upp med sina julklappar, det är städat o det finns en herrans massa bra på tv.
Helt perfekt.


söndag 20 november 2016

Huor o Gullvippa

Bönan verkligen älskar Pärtan. Hon hänger på henne dagligen. I olika ställningar. 
Använder henne som huvudkudde, madrass o hängstöd. 
Pärtan verkar inte bry sig särskilt mycket.
Hon gillar säkert Bönan med, men lite mindre bara.





Idag kom Gullvippan in en sväng. Mamma o Pappa Gullvippa skulle handla o då passar ja på att låna henne. 
O som vanligt skall vi titta på barnprogram, gunga gungstol o äta kaka, rita, prata om dagis o så lokafika. 
Allt detta är ett måste när hon är här. O så även idag.

Idag kolla vi in lite böcker med. MammaMu  böckerna. Gullvippan har inte tålamod att lyssna på sagan, men man kan kolla bilder o prata lite om vad vi ser. Det går bra. O det gjorde vi med i flera böcker. Men när hon kom med kokboken kände ja att det inte var så kul längre. 

Eftermiddagen kom Prinsessan o vi käka tacos. Skönt att se henne ibland. Men lika fort som hon kom lika fort försvann hon. 
Vi andra satte oss i soffan o kolla tv, o där har vi suttit till nu.

Imorn är det tandläkaren som gäller. Även fast ja inte vill. 

lördag 19 november 2016

Årets kortaste inlägg.




Vilken slappar dag det blev. 
Inte gjort ett endaste dugg som man kan säga är nödvändigt.
Inte ens lagat mat. 

Stickat kolla tv. myst med vovvar o Gubbe o när Lillkillen kom hem krama ja lite på han med.

Det var allt.

Klart o slut.

Imorn ska Gubben jaga o ja göra samma sak som idag.

10 minuters sjukan


Ja har haft en sådan där natt när alla djur skall ut o in o skälla o vara kissenödiga kl 03.48. Plus det vanliga nattbestyren, kissa, nattmedicin o lite gympa. 
Inte många minuter över för sömn. Så dagen har blivit lite i ultrarapid liksom.

Handla gjorde vi inte förrens kl var över 18. Insåg att inte en mjölkdroppe fanns kvar så vi var ju illa tvungna att åka.

Påväg hem tyckte Gubben vi skulle äta lite sushi, inte han då, men ja. Han sj äter alltid någon wook med nötter i.

Precis när vi kom i rondellen för att svänga mot Kvarntorp börja ja må illa. O det blev bara värre o värre.
Väl inne kunde ja inte hålla mig. Fick bosätta mig på toa. Kallsvettades något enormt. Kändes som om ja höll på att svimma. 
Gubben kom direkt o tog blodsocker på mig, men den var bra. Ändå mådde ja riktigt illa på alla vis.
La mig helt barfota på hela kroppen i sängen o bara glodde i taket ett tag. Kallsvettnigarna gick över o magvärken försvann sakta men säkert.

Efter ca två timmar var ja döhungrig. Ja börja med lite Proviva o skorpor. O efter ytterligare en timme kunde ja inte låta bli sushin. 



Efter maten kändes allt ok. 
Men vad var det som hände????
Ja mådde verkligen skitdåligt. 

Mystiskt.

Imorn verkar alla upptagna med saker....utom ja. Får nog se till att boka in något, annars blir det ja som får laga mat.

torsdag 17 november 2016

En dag med återhämtning


Det blev en dag med pyjamas på. Precis som ja ville. Gubben drog o jaga riktigt tidigt o ja sov skönhetssömnen ända fram till kl 10.00

Ja har ett tag nu försökt färdigställa en hel del av alla stickprojekt ja har. O idag lyckades ja få klart med två. Det är ju nästan så man har allt rätt att starta en ny :)

Framåt eftermiddagen kom Prinsessan hem o vi fixa en ordentlig middag. Ja åt så matkoman dök upp från ingenstans. Jösses va mätt ja va.

Ja tycker alltid det är trevligt när barnen är hemma o äter mat alla tillsammans. Här är det ljudförbud under middag, även telefonförbud. 
Men DIREKT när maten är undanplockad så ser det ut såhär...



...de är nästan fastklistrade i händerna på dem. Men vad ja förstår så är nästan alla ungdomar såhär. De umgås genom telefon o dator idag. Inte genom att åka halva området runt på cykel o ringa på o fråga om kompisen kunde komma ut o leka lite. Ha ha...

Gubben har haft tvättstugan idag med. Ja hör o häpna, han gick ut o tvätta det vi absolut behövde ha tvättat. Sj satt ja i köket o kolla in veckan alla program ja missat.
Helt galet märklig känsla.
- Ja går ut till tvättstugan!!!!!
Det brukar ju vara ja som säger.

Morgondagen, ja då bör vi handla. Men ja vet ju hur det blir. Ingen vill o vi gör allt som går att göra för att skjuta på det. 
Kan inte någon bara komma o fylla på kylen när det börjar eka liksom????

Mötenas dag är äntligen över

Ja klara av alla möten idag. O ingen SupersunkigfruhäxaLundström behövdes.

Storkillens möte ang boendestödjare gick fint. Men om ja inte vart med så hade de avslutat det hela. Det är ja övertygad om. Storkillen sj skulle bra gärna vilja slippa stödet, men då kommer han leva i misär ist. O det håller han faktiskt med om. -Mamma, ja har banne mig inget startmotor. Brukar han säga. O så är det.

Mötet på Habiliteringen gick kanon bra. Storkillen kommer få lite hjälpmedel som skall leda till självständighet i framtiden. O det är ju något alla strävar efter. Oavsett om man har en diagnos eller ej.
De kommer även göra en ny begåvningstest på honom. Det är 22 år sedan sist o såhär länge brukar det inte gå mellan testerna. T.o.m psykologen tyckte det var märkligt.


Mötet med läkaren blev inställt. Även en läkare kan blir sjuk.

O mötet om lägenhetsbyte gick inte riktigt som de ville, men än lägger de inte ner det ivf.

Sist åkte ja på anhörigmötet. Det var riktigt givande idag. En från FPS (Förening för Psykiatriskt Sammarbete)  var där o berätta lite. 
Detta är ju något ja eftersökte för typ 22 år sedan. Tur att det kommer någon gång ivf. Om inte för de som behöver hjälp just nu o framåt.



Att vara anhörig är något som inte är enkelt alla gånger. Många instanser utnyttjar anhöriga för att det skall bli så billigt som möjligt för dem. De helt enkelt lägger över ansvar o handlingar på oss så vi får göra jobbet ist för att de anställer folk som igt skall göra det hela. 
Lagen säger idag att anhörigstöd SKA finnas i alla kommuner. För 7 år sedan stod det BÖR. Det går alltså framåt....men jävlar i mig inte snabbt.


Många frågar mig om ja har någon hjälp? Alltså om just ja, Husan, har stöd. Om ja har någon att prata med. O det har ja, om ja vill. Men ja har levt med barn som har psykisk ohälsa i 22 år. Ingen kan ge mig riktig hjälp. Ja har hittat ett sätt att överleva. Det är inte alltid det fungerar, men ja har lärt mig att känna efter när det blir för mycket. Backa o lägga mig ner ett tag. 
Ofta är det så att när ja ligger är Gubben starkt o så tvärtom. Vi kompenserar varandra otroligt bra.

Ja fick även förfrågan om att föreläsa om just att leva med barn som har diagnoser. Ja tacka vänligt, men bestämt nej. Inte nu, för just nu behöver min Prinsessa all energi o ork ja har. Kanske någon gång i framtiden. Vem vet.

Nu känner ja mig ganska utpumpad. Tänker ta o lägga mig o krama på min man. Känna tryggheten i hans varma armar. Det behöver ja nu. 
Imorn är det en ny dag. 
Då skall ja gå i Pyjamas heeeeeela dan.

onsdag 16 november 2016

Prinsessömn o Gullvippedos


Det blev en orolig natt för mig. Ja har vaknat flera gånger o tänkt på Prinsessan o hennes bekymmer. Hoppats på att hon fått sovit lite o att magvärken inte vart lika ihärdig. Att ångesten hållits borta.
För flyter allt på, innebär det att självskadebettendet håller sig på avstånd. 

Vid 11.00 klev ja själv ur sängen. Energin i kroppen satte igång direkt. Ja kunde inte sitta still. Fixa o dona med saker som skulle vart gjort för länge sedan. Enbart för att få tiden att gå så ja kunde få höra från Prinsessan. 

Vid kaffet satte sig Plinget på bordet. Sen la hon sig ner på Huornas plats. Kan de så kan hon...typ.
Där låg hon bra länge. Bönan gick upp o försökte dela platsen, men se det gick inte Plinget med på. Hon ville ha hela liggplatsen för sig själv.  



Vid 12.00 hörde ja ifrån henne. Hon hade tagit sömntabletten igår vid 23.00 o somnat 23. 20 o vaknade då vid 12.00.
En sådan lättnad. Ja hörde på henne hur skönt hon tyckte det va. Hon berätta oxå att hon sluppit magvärken igårkväll.
Det är lite för bra för att vara sant liksom. 

Det kom en glad Prinsessa till oss vid 15.00. Ja hade precis snott åt mig Gullvippan. O ja tror att både Prinsessan o Gullvippan blev glada att se varandra. 
Gullvippan hjälpte till att sminka Prinsessan som drog vidare för att möta sin "vän" för att få prata lite.



Gullvippan intog gungstolen o kolla Bamse ist.



Finaste Gullvippan. Hon kom med lite glädje idag. Lite kramar o berättelser från dagis. Hon kolla leksakskatalogen med Gubben o käka kakor.
Efter bara en timme kom Mamma Anna o hämta henne, men ja fick löfte om att ses imorgon igen. 

Prinsessans mående gör att man blir lite låg. Man orkar inte riktigt med allt. Man går i egna tankar o har inte energi för att vara trevlig eller alert. 
Nu håller vi alla tummar o tår att detta skall hjälpa henne ett tag. Ivf så pass så hennes skadebeteende håller sig borta. För oss är ju det värst. Självklart är hennes mående inte ok heller. Men just självskadebeteendet känns så maktlöst. 

Imorn tar vi nya tag o springer iväg på 4 möten. Utav de 4 ska ja närvara på 3 st.

Som ni vet så har Storkillen kommit hem från sin resa. O nu måste ju alla rutiner komma tillbaka. Kommunen har tagit bort hans boendestödjare så han får söka ny. O det mötet är imorgon. Där kommer SupersunkigafruhäxanLundström närvara. Ja kan inte för mitt liv förstå VARFÖR de avslutar för att han är borta i 2 månader??? För att få tillbaka hjälpen måste vi genomgå ett läkarbesök där det är 6 månaders väntetid, o sedan skall intyget skrivas. O sen skall vi åter ha möte med kommunen för att sedan kunna starta allt igen typ några veckor efter all deras pappershantering. 
Ja kommer skrika mig blå i morgon. För får inte Storkillen sin boendestödjare så kommer han leva i en soptipp inom 2 veckor. Han har helt enkelt inte förmågan att se när det är dax att städa eller förstå att ha en ordning på saker. Han släpper allt där han står...kan man säga. Säger man däremot exakt vad han skall göra, så gör han det. För han KAN städa om man bara talar om vad som skall göras.O det är just det en boendestödjare gör.

Timmen innan skall ja o Prinsessan till läkaren igen. Få svar på vad röntgen sa bla. O så kommer Prinsessan få en remiss till ätstörningsenheten.  

Några timmar efter skall ja följa med Storkillen igen, han skall få genomgå en ny utredning. Det är nu 22 år sedan de gjorde något så nu är det dax för en ny. På tiden kan ja tycka. Hans utvecklingsstörnings diagnos kan ja tänka har fått ett större glapp. Men hans Autism kommer se likadan ut på papper som förut. Så tror ja. Vi får se vad de tror. Faktiskt lite spännande. 

Däremellan alla möten skall Prinsessan o Gubben på möte om byte av lägenhet. Prinsessan vill ha en etta o vi har ett förslag om trippelbyte. Bara hyresvärden som skall godkänna det med. Kanske inte allt för enkelt.  

Sen, när alla möten är klara.....kommer ja sitta som en utmattad liten grå tant i ett hörn här hemma o titta rakt fram. Helt slut.
Men vad gör man inte för sina barn? 
Ja gör precis ALLT för att de skall ha det så bra som det bara går.
Det är mitt kall. 
De har ju valt just mig som mamma.

tisdag 15 november 2016

Det blev en Prinsessadag.....igen.


För några dagar sedan skrev ja om att allt kändes helt ok. Livet var behagligt o ja verkligen njöt. O av erfarenhet visste ja att så kommer det inte alltid vara.

Idag har det vänt.
Prinsessan mår så pass dåligt att ja fick ta henne till läkaren idag....igen.
Magvärken bokstavligen tar död på henne. Hon äter inte. Värken i magen blir bara värre o värre. Hon kommer inte till ro på kvällar av all ångest för hennes levende, så hon sover inte heller. Självskadebetendet visar sig mer o mer. Just nu är det benen som hon skär sig i.
Allt blir en ond cirkel. O sedan hon blev vuxen o går under vuxenpsykiatrin så får hon absolut inte den hjälpen hon skulle behöva ha.

Nu börjar en ny orolig tid. En tid med ständig jour. En tid då vi aldrig kan stänga av telefonen. En tid då vi kommer sitta på helspänd varenda gång det ringer på dörren eller telefonen ringer med okänt telenummer. 

Som sagt, ja tog henne till min egen läkare idag. Han kan såklart inte göra underverk, men ändå lyssna han o gav henne hjälpmedel för att kunna sova ivf. Hon fick även starkare magmediciner. O så en återtid på onsdag.
Min läkare är bara bäst. Han lyssnar o förstår. Han ser helheten av hela familjens mående o han känner oss alla.


Meningen idag var att ja skulle åka till Granhammar på stickcafé. Men vad är viktigare än Prinsessan en sådan här dag??

Vi åkte till IKEA ist o gick där o dröna. Hon fick i sig hela två pannkakor o så köpte hon ljus.
Sedan åkte vi vidare till Marieberg o gick där en stund med. 


Idag har ja oxå visat henne en blogg som ja följer. Det är en av hennes vänner som skriver. Just de två har vart lite oense ett tag men i sista blogginlägget tyckte ja ana att "vännen" saknade min Prinsessa o ja har ju förstått att Prinsessan saknat sin "vän"
Ja läste upp inlägget o Prinsessan vågade sig på att sända iväg ett sms till "vännen". Ja fick där o då bevittna en så stor lättnad i min Prinsessa. Hon blev så otroligt lättad o glad att hon fick svar av "vännen"
Så nu hoppas mammahjärtat att hennes oro kanske, kanske släpper lite. En sak mindre liksom.

När sådana här tider kommer känner man sig så maktlös. Det finns verkligen inget ja kan göra för att lindra hennes smärta, ångest eller panik. Ja kan bara stå där o ta emot när hon faller. O ärligt talat vet ja inte riktigt vad ja skulle vilja ha för hjälp heller. Ibland funderar ja över en "husa" som tar över hemmet så vi får mat i oss o rena kläder. Ibland skulle ja vilja tvångsinlägga henne så hon själv inte kan ta sig ut. O nästa stund skulle ja bara vilja gå som en skugga bakom, för att vara med att ta emot när fallet kommer, så hon inte faller för långt ner.
Sen tänker ja; - Ska vi ha såhär resterande av livet? Kommer hon någonsin få rätt hjälp? O kommer hon orka? 
Om hon inte orkar........

Nu ska ja sova, för att orka vara den mamma som Prinsessan behöver imorgon.

söndag 13 november 2016

Hemfärd o Pappors dag.


Ja vaknade redan vid 8. Värken i kroppen fanns där, men inte lika mycket som gårdagen. Så ja tog lite piller o la mig igen. Kolla mobilen o krama på Pärtan. Sen somna vi om.
Nästa gång ja vakna var kl 10.30 JÖSSES. 

Kl 12.00 hade vi bett Finaste Fiskevännen att komma för att käka lite med oss. Bjöd på julskinkemacka som ja faktiskt tror han uppskatta.
När han är hos oss så är det mest prat om fiske, så vad man tycket om mat eller annat är oväsentligt .....liksom.


...en till som ville ha skinkemacka, men ingen fick. 


Dessa två hade däremot störtkoll på vad som hände både på bordet o utanför.


Ända tills maten dukades av, då fick Bönan o la sig på Pärtan. Såhär kan de ligga ofta o ja fattar inte varför Pärtan tillåter det???
Det är alltid Bönan som ligger på Pärtan, aldrig Pärtan på Bönan. 


När allt var packat o klart drog vi oss hemåt. Bönan o Plinget åker bur men lilla Pärtan blir helt förtvivlad om hon skall sitta där så hon har en egen plats mitt i baksätet. På kudden mellan sätena skall man lägga något mjukt o sedan spänna fast henne i selet. Så så sitter hon där oavsett hur länge vi åker. 


Väl hemma så packades det upp i ett rasande tempo. Gubben drog iväg o fira sin pappa. Ja o Lillkillen satte oss o glodde på tv o prata lite. 
Alltid lika kul att höra på Lillkillens funderingar. 

Vid 20.00 kom Gubben hem o Prinsessan hade dykt upp. Gubben fick ett fint litet kuvert av barnen med present kort på Jaktia. Vi visste ju att det finns saker där han vill ha o han har ett presentkort sedan tidigare. Så nu kan han handla det han vill. Kul för han. :)

Morgondagen, tja...kanske en eller en annan maska blir stickad. För sticklusten har kommit tillbaka lite smått nu. Tröttheten har försvunnit en hel del så då orkar o vill man mer. 
Tur det.


En vinterdag i husmusen.

Vid 9.30 vakna ja o hade så in i bängen ont i kroppen. Sängen här i husmusen är ju inte den bästa precis. O jämföra med sängen hemma går inte. 
Eller tänk er att sova antingen på en parkbänk eller som prinsessan på ärten. 
Den skillnaden är det på sängarna.
Ja måste kolla upp om det finns någon form av avlastningsmadrass för husmussängar.

Vi käka frukost o sedan satte gubben igång med att laga tält o skotta snö. 
Nu borde tälttaket hålla i vinter. 

Sen tog vi en promenad. Idag har det vart en sådan helt otrolig vinterdag. Några minusgrader, blå himmel och sol. Precis så vill ja ha hela vintern. 

Pärtan o Bönan fick på sig jackorna. Båda verkar trivas i dem. Råssssa o fina 😎



Husmusen står här året runt. Det är så skönt att bara dra hit o mysa. Vintercampa gjorde vi ofta när ja va liten. Mamma o Pappa hade ett litet ägg, SMV, där vi fyra barn, mamma o pappa o så 2 hundar fick plats. Det var inte många kvadratcentimetrar man fick vara ensam på.
På vintern stod vi i Idre o 3 av oss 4 barn åkte slalom. Alla åkte längdskidor o så ett par pulkor på det. 
Ja fattar faktiskt inte idag hur fasingen fick vi plats? 😨
Men ja mins husvagnslivet som ljusa barndomsminnen. Så på någe vis gick det ju.

Gubben o ja plus tre hundar i denna husmus käns som rena lyxen i jämförelse.


Väl inne igen kolla Gubben på tv o ja satte igång med raggsockor till huorna.
Första prototypen blev för stor, o även den andra. (den på bilden är nr 2) Det är bara gör om o gör rätt som gäller. På någe vis måste ja få till en socka som fungerar.


Kl 16.30 hade vi bestämt möte med finaste fiskevännen på favvopizzerian inne i Tidaholm.
Var riktigt gott med pizza idag. O rena lyxen att inte behöva laga mat.


Finaste fiskevännen har precis fyllt år, men vi kunde ju inte närvara eftersom det var samtidigt som jag mådde skit iom mitt blodsocker.
Men idag fick vi då äntligen bjuda på mat o prata lite. 
Finaste Fiskevännen är en klok man. Det har ja ju vetat hela tiden, men idag visa han på det igen. 
Klurig kille det där. 🙄


Hemma i husmusen igen satte ja igång med prototyp nr 3. O ja tror banne mig att den kan fungera.  Ja gör tre till o testar i kylan ivf.  Fungerar de gör ja en omgång till Bönan med.


När alla tv program, som vi ville se, var slut tog vi en kvällspromenad i månskenet. Vovvarna fick göra sitt o vi njöt av lugnet. Det är helt knäpptyst här på campingen. Tror det är 3 eller 4 husvagnar till det är folk i denna helg. Man behöver inte trängas precis 😂😂

Nu ska här sovas. Ja hoppas på att ja inte vaknar med samma värk imorgon. 
Isf får ja gå på de grova medikamenten.

Godnatt 😩

Må solen skina på ER oxå

Må solen skina på ER oxå
Välkommen tillbaka